Direktlänk till inlägg 11 oktober 2011
....den gör mig knäpp!
Har nästan inte bloggat på en månad. Hoppsan hejsan. Var tog dagarna vägen? Och ändå tycker jag att dagarna går så oerhört långsamt, men poff, så har det gått en vecka.
Men det är väl så att när man väntar på något så går tiden så jävla långsamt.
På lördag är det BF. Jag orkar verkligen inte vänta längre. Är så förbannat less på det här nu. Blir ju galen på köpet. Vill få ut vår lilla bebis så att vi kan få gosa, lukta och pussa på h*n. Så att Felix äntligen får bli storebror. Så att jag kan bli normal igen och inte vara ett jävla vrak. Hela jag är som en känslomässig vulkan som har nära till utbrott hela tiden.
Nä, fy bubblans. Ge mig lite känningar åtminstonde? Hade lite starkare sammandragningar igår som gjorde ont, men de blev inte regelbundna, och ja, jag sitter ju här och skriver, så det blev inte bebis inatt iaf. Suck!
Och Felix... han fyller snart TRE! Min stora kille. Han utvecklas så mycket just nu. Och de senaste dagarna så kan man verkligen tro att man har en tonåring i huset. Jisses vilket temperament, kan tro att han fått mammas humör, men mamma har ju sitt kvar, så det går ju inte ;)
Men han är samtidigt så go! Han pussas och kramas och myser järnet. Och om jag säger "Min lilla unge Felix", så svarar han: "min lilla stora unge mamma" Sötnos!
Ih, sammandragning! pust!
Hittade för ett tag sen en video med ett band som heter Saft. Lyssnade a lot på dem under de kära tonåren. Denna låten heter Undantag och ja, den är fantastisk. På sitt lilla sätt.
Här hittar ni mig i fortsättningen!
Idag fick jag ett ryck till att göra det som jag har tänkt göra i en evighet. Rensa ut gamla trasiga leksaker och sortera i Felix rum! En stor kartong är nu lite mer än halvfull med grejor som ska slängas, så det var verkligen på tiden! När sorter...